Hoppa till innehållet
Oberoende kunskap om hälsa och folkhälsa
Sight

Hälsa och folkhälsa

Global hälsa

Antibiotikaresistens i världen: hur många dör och vad görs?

Resistenta bakterier orsakade 1,14 miljoner dödsfall 2021. Prognosen pekar uppåt. Här är siffrorna, WHO:s lista över de farligaste bakterierna, FN:s mål och hur Sverige står sig i Europa.

Av MattiasPublicerad
1,14 milj
dödsfall orsakades direkt av resistens 2021
39 milj
dödsfall väntas 2025-2050
1 av 6
bakteriella infektioner i världen är resistenta
5
medel i klinisk utveckling verkar mot de mest kritiska bakterierna

Dödsfallen

Hur många dör av resistenta bakterier?

Antibiotikaresistens orsakade direkt 1,14 miljoner dödsfall i världen 2021. I ytterligare drygt 3,5 miljoner dödsfall fanns en resistent infektion med.

Siffrorna kommer från forskningsprojektet GRAM, som publicerade sin senaste analys i The Lancet i september 2024. Studien skiljer på två mått som ofta blandas ihop. Välj mått för att se utvecklingen.

1990
1,06 milj
2019
1,27 milj
2021
1,14 milj
2050 (prognos)
1,91 milj

Siffrorna för 2019 kommer från GRAM:s analys 2022, övriga från analysen 2024. Dödsfall som inte hade inträffat om bakterierna varit känsliga för antibiotika.

1990
4,78 milj
2019
4,95 milj
2021
4,71 milj
2050 (prognos)
8,22 milj

Dödsfall där en resistent infektion fanns med, men där personen kanske hade dött ändå.

Utvecklingen skiljer sig kraftigt mellan åldrar. Dödsfallen orsakade av resistens bland barn under fem år har mer än halverats sedan 1990, medan de har ökat med 90 procent bland personer över 70. År 2050 väntas två av tre dödsfall gälla den äldsta gruppen. Störst framtida börda har södra Asien, med 11,8 miljoner dödsfall 2025-2050.

Den ofta citerade siffran att 10 miljoner människor kommer att dö per år 2050 kommer från en brittisk rapport från 2014. Den ligger närmare måttet där resistens fanns med än de dödsfall som resistensen orsakar.

FN:s mål

FN:s mål: 10 procent färre dödsfall till 2030

Den 26 september 2024 antog FN:s generalförsamling en politisk deklaration om antibiotikaresistens. Huvudmålet är 10 procent färre dödsfall där resistens finns med till 2030.

Basår 2019
4,95 milj
Senaste mätning 2021
4,71 milj
FN:s mål 2030
4,46 milj
Prognos 2050
8,22 milj

Miljoner dödsfall per år där resistens fanns med. Målnivån är redaktionens beräkning: 4,95 miljoner minus 10 procent.

Deklarationen säger också att minst 70 procent av den antibiotika som används till människor ska komma från WHO:s Access-grupp, som består av smalare och mer beprövade preparat. Minst 60 procent av länderna ska ha finansierade nationella handlingsplaner. 100 miljoner dollar ska gå till att komma i gång. Användningen inom jordbruket ska minska, men utan någon siffra.

Bakterierna

WHO:s lista över de farligaste bakterierna

WHO uppdaterade sin lista över prioriterade bakterier i maj 2024. Den innehåller 15 bakterier och resistenstyper i tre nivåer.

+Kritisk prioritet (4)
  • Acinetobacter baumannii som är resistent mot karbapenemer
  • Tarmbakterier som E. coli och Klebsiella som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner, så kallad ESBL
  • Tarmbakterier som är resistenta mot karbapenemer
  • Tuberkulos som är resistent mot rifampicin
+Hög prioritet (7)
  • Salmonella Typhi och Shigella som är resistenta mot fluorokinoloner
  • Vankomycinresistenta enterokocker, VRE
  • Pseudomonas aeruginosa som är resistent mot karbapenemer
  • Annan salmonella som är resistent mot fluorokinoloner
  • Gonorré som är resistent mot tredje generationens cefalosporiner eller fluorokinoloner
  • Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, MRSA
+Medelhög prioritet (4)
  • Grupp A-streptokocker som är resistenta mot makrolider
  • Pneumokocker som är resistenta mot makrolider
  • Haemophilus influenzae som är resistent mot ampicillin
  • Grupp B-streptokocker som är resistenta mot penicillin

Fyra av bakterierna på listan övervakas särskilt i Sverige: ESBL, ESBL som även bryter ned karbapenemer, MRSA och VRE. Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin följs också. Mellan 1990 och 2021 ökade dödsfallen orsakade av MRSA mest av alla, från 57 200 till 130 000.

Sverige och Europa

Är Sverige verkligen bäst?

Sverige har låg resistens på många områden men inte på alla. Välj bakterie för att se fall av blodförgiftning per 100 000 invånare 2024.

Rumänien
20,31
Cypern
19,81
Grekland
14,89
Bulgarien
10,62
Italien
9,29
EU/EES
3,51
Sverige
0,14
Norge
0,13
Danmark
0,1
Nederländerna
0,09
Cypern
13,63
Rumänien
13,15
Italien
10,54
Grekland
5,54
EU/EES
4,48
Sverige
2,07
Bulgarien
1,13
Norge
0,69
Nederländerna
0,59
Danmark
0,55
Italien
22,19
Cypern
19,56
EU/EES
11,03
Sverige
10,55
Rumänien
9,68
Danmark
6,09
Nederländerna
5,84
Grekland
5,4
Norge
5,18
Bulgarien
3,75

Källa: ECDC, EARS-Net 2024 (publicerad november 2025). Sverige och EU-snittet i guld.

För karbapenemresistent Klebsiella har Sverige en bråkdel av EU-snittet. För ESBL-producerande E. coli ligger Sverige nästan på EU-snittet och högre än Norge, Danmark och Nederländerna. Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Swedres-Svarm ökade ESBL-fallen i Sverige med 8 procent 2025, VRE med 32 procent och ESBL som bryter ned karbapenemer med 19 procent.

I EU som helhet har målet för MRSA redan nåtts, medan karbapenemresistent Klebsiella har ökat med 61 procent sedan 2019 och går åt fel håll.

Djuren

Från gård till sjukhus

Antibiotika till djur och resistens hos människor hänger ihop. Synsättet kallas One Health.

Världen

Användningen till djur minskade med 5 procent mellan 2020 och 2022 enligt världsorganisationen för djurhälsa. 22 procent av länderna använder fortfarande antibiotika för att djuren ska växa snabbare.

EU

Försäljningen till djur minskade med 25 procent 2018-2023. Målet är en halvering till 2030.

Sverige

11 mg per kg djurvikt mot 85 i snitt i Europa. Antibiotika för tillväxt förbjöds i Sverige 1986, tjugo år före EU.

Enligt GRAM kan bättre infektionsvård och bättre tillgång till antibiotika rädda omkring 92 miljoner liv mellan 2025 och 2050. Nya antibiotika mot gramnegativa bakterier skulle kunna rädda omkring 11 miljoner. Bättre vård och tillgång till befintliga antibiotika gör mer än nya läkemedel.

Nya antibiotika

Kommer det nya antibiotika?

WHO:s genomgång från oktober 2025 visar 90 antibakteriella medel i klinisk utveckling, färre än de 97 som fanns 2023.

50 av dem är traditionella antibiotika och 40 andra typer av behandlingar, till exempel bakteriofager och antikroppar. Bara 15 räknas som innovativa. Bara 5 verkar mot minst en av de bakterier som WHO klassar som kritiska. Sedan 2017 har 17 nya medel godkänts, men bara två av dem tillhör en ny kemisk klass. Omkring 90 procent av dem som utvecklar antibiotika i tidiga skeden är småföretag med färre än 50 anställda.

Vad du kan göra

Det här kan du göra

Varje antibiotikakur som inte behövs ger bakterierna en chans att bli resistenta. Bocka av det du redan gör.

Förkylning, de flesta halsinfektioner och öroninflammation hos barn mellan 1 och 12 år går oftast över utan antibiotika. Antibiotikarecepten i Sverige har minskat från 560 per 1 000 invånare 1992 till 256 år 2025.

Mer på Sight

Frågor och svar

Vanliga frågor om antibiotikaresistens

+Hur många dör av antibiotikaresistens varje år?

1,14 miljoner dödsfall orsakades direkt av resistenta bakterier 2021. Resistens fanns med i 4,71 miljoner dödsfall, enligt forskningsprojektet GRAM i The Lancet 2024.

+Hur många kommer att dö till 2050?

Prognosen är 1,91 miljoner dödsfall per år orsakade av resistens 2050. Sammanlagt räknar forskarna med 39 miljoner sådana dödsfall mellan 2025 och 2050.

+Vilka bakterier är farligast?

WHO:s lista från 2024 sätter karbapenemresistent Acinetobacter baumannii, resistenta tarmbakterier av typen ESBL och karbapenemresistenta tarmbakterier högst, tillsammans med rifampicinresistent tuberkulos.

+Har Sverige låg antibiotikaresistens?

Ja för karbapenemresistent Klebsiella, där Sverige har 0,14 fall per 100 000 invånare mot 3,51 i EU. För ESBL-producerande E. coli ligger Sverige nära EU-snittet. Fallen ökade med 8 procent 2025.

+Vad lovade FN 2024?

Att minska dödsfallen där resistens finns med med 10 procent till 2030 jämfört med 2019. Minst 70 procent av den antibiotika som används till människor ska komma från WHO:s Access-grupp av mer smalspektrumpreparat.

+Kommer det nya antibiotika?

90 antibakteriella medel var i klinisk utveckling 2025, men bara 15 var innovativa och bara 5 verkar mot de bakterier WHO klassar som kritiska.