Miljö och hälsa
Värmebölja och läkemedel: vilka mediciner ökar risken?
Vätskedrivande, blodtrycksmedicin och litium gör värmen farligare, men bara vissa läkemedel får pausas. Här ser du skillnaden, vad du gör vid varje varningsnivå och hur medicinen ska förvaras när det är varmt.
Varför värme och medicin
Två risker på en gång
En värmebölja kan påverka dig som tar läkemedel på två sätt. Medicinen kan göra det svårare för kroppen att hantera värmen medan värmen kan förstöra själva medicinen.
När det är varmt vidgas blodkärlen i huden och kroppen svettas mer, så vätskebehovet ökar. Vissa läkemedel driver ut vätska och salter, andra minskar svettningen eller sänker blodtrycket ytterligare. Äldre har ofta sämre törstkänsla och temperaturreglering, vilket Folkhälsomyndigheten pekar ut som en särskild risk.
Sommaren 2018 dog omkring 600-750 fler personer än normalt i Sverige under de varmaste veckorna, enligt en analys i Läkartidningen. Det gick inte att räkna ut hur många av dödsfallen som hade med läkemedel att göra. Beräkningen byggde på att dödligheten ökar med 1,4 procent för varje grad över 21,7, enligt en tidigare svensk studie.
Den viktigaste regeln är enkel: sluta aldrig med ett läkemedel på egen hand. Att ett läkemedel ökar risken i värme betyder inte att det ska pausas.
Läkemedelskollen
Risk är inte samma sak som paus
Folkhälsomyndigheten listar vilka läkemedel som ökar risken i värme. Region Stockholm har en lista, reviderad i januari 2026, över vilka som kan pausas vid vätskebrist och vilka som inte ska det. Här ligger listorna bredvid varandra.
+VätskedrivandeKan pausas
Exempel: furosemid, hydroklortiazid, bendroflumetiazid, spironolakton
Varför risken ökar: Minskar vätskevolymen och rubbar saltbalansen. Tillsammans med SSRI ökar risken för lågt natrium.
Vid vätskebrist: Kan pausas kortvarigt vid vätskebrist, efter kontakt med vården.
+ACE-hämmare och ARBKan pausas
Exempel: enalapril, ramipril, kandesartan, losartan
Varför risken ökar: Kan bidra till uttorkning och ge akut njursvikt vid vätskebrist.
Vid vätskebrist: Kan pausas kortvarigt vid vätskebrist, efter kontakt med vården.
+NSAIDKan pausas
Exempel: ibuprofen, naproxen, celecoxib
Varför risken ökar: Kan ge svår njursvikt hos äldre med nedsatt njurfunktion som får för lite vätska.
Vid vätskebrist: Kan pausas kortvarigt. Undvik receptfria NSAID när du har svårt att dricka tillräckligt.
+DiabetesmedelKan pausas
Exempel: metformin, glimepirid, repaglinid, dapagliflozin, empagliflozin
Varför risken ökar: Vid uttorkning kan läkemedlen ansamlas i kroppen och ge allvarliga biverkningar.
Vid vätskebrist: Kan pausas kortvarigt vid vätskebrist, efter kontakt med vården.
+Litium och digoxinKan pausas
Exempel: litium, digoxin
Varför risken ökar: Har smal terapeutisk bredd. När kroppen torkar ut stiger koncentrationen i blodet.
Vid vätskebrist: Kan pausas kortvarigt. Kontakta vården direkt vid illamående, darrningar eller förvirring.
+BetablockerarePausa inte
Exempel: bisoprolol, metoprolol
Varför risken ökar: Sänker blodtrycket och kan tillsammans med vätskedrivande göra att hjärtat inte hinner pumpa tillräckligt.
Vid vätskebrist: Ska inte pausas. Dosen kan behöva minskas av läkaren.
+Neuroleptika och antikolinergikaSluta inte själv
Exempel: vissa läkemedel mot psykos, oro och överaktiv blåsa
Varför risken ökar: Stör temperaturregleringen och minskar svettningen, så kroppen får svårare att kyla sig.
Vid vätskebrist: Sluta inte själv. Dosen kan behöva ses över vid långvarig värme.
+AntidepressivaSluta inte själv
Exempel: SSRI
Varför risken ökar: Kan ge antikolinerg effekt och ökar risken för lågt natrium tillsammans med vätskedrivande.
Vid vätskebrist: Sluta inte själv. Dosen kan behöva ses över av läkaren.
+Antiepileptika och ParkinsonmedelPausa inte
Exempel: karbamazepin, lamotrigin, levetiracetam, levodopa
Varför risken ökar: Uttorkning kan höja koncentrationen och ge biverkningar.
Vid vätskebrist: Ska inte pausas. Läkaren kan behöva mäta koncentrationen i blodet.
+Blodförtunnande och insulinPausa inte
Exempel: warfarin, apixaban, ASA, insuliner
Varför risken ökar: Står inte på Folkhälsomyndighetens risklista men påverkas av vätskebrist.
Vid vätskebrist: Ska inte pausas. Dosen kan behöva ändras. Vid insulin ska du mäta blodsockret oftare.
Paus gäller vid vätskebrist, till exempel efter kräkningar, diarré, feber eller långvarig värme. Paus ska bara ske efter bedömning av läkare eller sjuksköterska. Pausade läkemedel tas normalt igen ungefär ett dygn efter att du börjat äta och dricka som vanligt. Källor: Folkhälsomyndigheten 2022 och Region Stockholm, Vätskebrist och läkemedel.
SMHI:s nivåer
Vad gör du vid varje varningsnivå?
SMHI varnar för höga temperaturer i tre steg. Någon röd varning för värme finns inte.
-
Meddelande om höga temperaturer
26-30 grader tre dagar i följd.
Drick regelbundet även utan törst. Flytta medicinförrådet till husets svalaste plats och ta inte med medicinen i bilen.
-
Gul varning
30 grader eller mer tre till fyra dagar i följd.
Håll koll på hur mycket du kissar och om munnen blir torr. Tar du vätskedrivande, litium eller diabetesmedel: ring vården om du har svårt att dricka.
-
Orange varning
30 grader i fem dagar eller 33 grader i minst tre dagar.
Hör av dig till vården om du har hjärtsvikt, njursjukdom eller flera läkemedel från listan ovan. Hjälp äldre anhöriga att dricka och hålla svalt.
Råden vid varje nivå är redaktionens sammanställning av Folkhälsomyndighetens och regionernas råd. SMHI:s egna kriterier finns på SMHI:s sida om varning för höga temperaturer.
Förvaring
Var får medicinen ligga när det är varmt?
Värme kan bryta ned den aktiva substansen så att medicinen fungerar sämre. Nedbrytningen syns inte alltid.
| Var | Bedömning |
|---|---|
| Svalaste rummet, i originalförpackningen | Bäst för det mesta som ska förvaras i rumstemperatur. |
| Kylskåpet | Bara för läkemedel som ska förvaras kallt. Rumstempererade mediciner behöver inte kylas. Vissa tål inte kyla eller fukt. |
| Badrummet | Olämpligt. Det blir varmt och fuktigt. |
| Bilen en solig dag | Aldrig, inte ens några timmar, enligt Läkemedelsverket. |
| Väskan på stranden | Håll den i skugga, gärna i en kylväska utan direktkontakt med kylklampar. |
Enligt Läkemedelsverket klarar de flesta vanliga tabletter som ska förvaras vid högst 25 eller 30 grader några dagar i högre temperatur. Står det inga särskilda förvaringsanvisningar på förpackningen tål medicinen över 30 grader. Vissa sjukhusråd säger att många läkemedel bör läggas i kylskåp över 25 grader, men de gäller vårdens förråd och går emot Läkemedelsverkets råd till privatpersoner.
Lösningar, både att dricka och att injicera, är mest värmekänsliga. Brustabletter och tabletter som löses upp i munnen är känsliga för både fukt och värme. Kapslar tål fukt sämre än tabletter. Smälta stolpiller ska inte användas. Salvor är tåligast, men i krämer kan bakterier växa snabbare när det är varmt. Titta efter fällningar, missfärgning eller ändrad lukt och konsistens, även efter att värmen gått över.
Plåster och insulin
Insulin, inhalatorer och smärtplåster
För några läkemedelsformer står exakta temperaturgränser i bipacksedeln. Läs alltid den som hör till just ditt läkemedel.
Insulinpenna
Oöppnad i kylskåp vid 2-8 grader. För NovoRapid FlexPen gäller högst 30 grader i upp till fyra veckor när pennan används. Andra insuliner kan ha andra tider.
Inhalator
Ventoline Evohaler ska förvaras vid högst 30 grader och får aldrig utsättas för mer än 50 grader. Den fungerar sämre när den är kall.
Smärtplåster
Fentanylplåster ska inte utsättas för värmedynor, bastu, varma bad eller sol. Värme och feber kan göra att mer läkemedel tas upp genom huden.
Bipacksedeln för fentanylplåster nämner inte värmebölja uttryckligen. Den varnar för yttre värme och feber, eftersom det kan öka mängden läkemedel som släpps från plåstret. Använder du smärtplåster och det blir mycket varmt bör du prata med vården.
Varningstecken
Tecken på vätskebrist och värmeslag
Muntorrhet och minskad urinmängd är tecken på vätskebrist och ska leda till en medicinsk bedömning, enligt Folkhälsomyndigheten.
+Värmeutmattning
Illamående, kräkningar, yrsel och en kroppstemperatur på 37-40 grader. Det finns risk för cirkulationskollaps. Flytta personen till svalare miljö, ge vätska och kontakta vården.
+Värmeslag
Förvirring, kramper, het och torr hud och en kroppstemperatur över 40,6 grader. Personen kan bli medvetslös. Ring 112 och kyl ned kroppen.
Ge inte febernedsättande läkemedel vid värmeutmattning eller värmeslag, eftersom det inte hjälper när kroppen är överhettad av yttre värme. Riskgrupper är bland andra äldre, små barn, gravida och personer med hjärt-, lung- eller njursjukdom, diabetes, demens eller psykisk sjukdom.
Mer på Sight
- Miljö och hälsa: värme, luft, radon och buller
- Blodtryck: normalvärden och vad siffrorna betyder
- Mäta radon själv enligt reglerna från 2026
Frågor och svar
Vanliga frågor om värme och läkemedel
+Vilka mediciner ökar risken vid värmebölja?
Enligt Folkhälsomyndigheten främst vätskedrivande, ACE-hämmare och andra blodtryckssänkande, antikolinergika, neuroleptika, vissa antidepressiva och NSAID. Dit hör också läkemedel med smal terapeutisk bredd som litium, digoxin och antiepileptika.
+Ska jag sluta ta min vätskedrivande medicin när det är varmt?
Inte på egen hand. Vid vätskebrist kan läkaren besluta om ett kort uppehåll med till exempel vätskedrivande, ACE-hämmare eller NSAID. Många andra läkemedel ska inte pausas, så kontakta vården eller ring 1177.
+Måste jag lägga mina mediciner i kylskåpet när det är varmt?
Nej, inte om förpackningen anger rumstemperatur. Enligt Läkemedelsverket klarar de flesta tabletter som ska förvaras vid högst 25 eller 30 grader några dagar i högre temperatur. Vissa läkemedel tål inte kyla eller fukt.
+Hur förvarar jag insulin i sommarvärmen?
Oöppnat insulin förvaras i kylskåp vid 2-8 grader, medan till exempel NovoRapid FlexPen tål högst 30 grader i upp till fyra veckor när pennan används. Andra insuliner kan ha andra tider, så läs bipacksedeln.
+Påverkas smärtplåster av värme?
Ja. Bipacksedeln för fentanylplåster varnar för värmedynor, bastu, varma bad och solning. Feber kan också göra att mer läkemedel tas upp genom huden. Tala med vården om du använder smärtplåster under en värmebölja.
+När varnar SMHI för värme?
SMHI ger ett meddelande om höga temperaturer när det väntas 26-30 grader tre dagar i följd. Gul varning gäller 30 grader eller mer i tre till fyra dagar. Orange varning gäller 30 grader i fem dagar eller 33 grader i minst tre dagar.
Källor
Underlaget bakom artikeln
- Folkhälsomyndigheten: Hantera värmeböljor (2022)
- Folkhälsomyndigheten: Råd vid värmeböljor till läkare och sjuksköterskor (2022)
- Region Stockholm: Vätskebrist och läkemedel (reviderad januari 2026)
- Janusinfo: Kontrollera temperatur och besiktiga läkemedel vid värmebölja (juli 2026)
- Läkemedelsverket: Så förvarar du dina mediciner i sommarvärmen
- EMA: Produktinformation NovoRapid
- Bipacksedel Ventoline Evohaler och Bipacksedel Fentanyl Sandoz
- SMHI: Meddelande om höga temperaturer
- Åström, Bjelkmar och Forsberg: Ovanligt många dödsfall i Sverige sommaren 2018, Läkartidningen 2019
Uppgifterna kontrollerades 20 oktober 2026.