Hoppa till innehållet
Oberoende kunskap om hälsa och folkhälsa
Sight

Hälsa och folkhälsa

Forskning och statistik på svenska

Sight

Miljö och hälsa

Luften du andas, radonet i källaren, sommarvärmen och solen påverkar hälsan, men hur mycket? Vi har ställt de svenska beräkningarna bredvid varandra för att visa vilka miljörisker som väger tyngst och var siffrorna är osäkra.

6 700
förtida dödsfall om året av luftföroreningar enligt IVL (2019)
500
fall av lungcancer om året orsakas av radon i bostäder
700
fler dödsfall än normalt under värmesommaren 2018
32 %
har för varmt hemma minst en gång i veckan på sommaren

Riskerna jämförda

Vad i miljön påverkar svenskarnas hälsa mest?

Ingen myndighet har ställt miljöriskerna mot varandra i samma mått. Här är de bästa svenska skattningarna i en och samma bild, med förbehållet att de mäter olika saker och har olika basår.

Luftföroreningar, IVL (förtida dödsfall 2019)6 700
Luftföroreningar, SMHI (förtida dödsfall 2019)4 700
Värme, extremsommaren 2018 (fler dödsfall än normalt)700
Melanom (dödsfall 2024, alla orsaker)500
Trafikbuller (förtida dödsfall, basår 2011)500
Radon (lungcancerfall per år)500

Guldfärgade staplar mäter något annat än förtida dödsfall: värmen gäller ett enstaka extremår och radonet antal fall av lungcancer. Melanomets dödsfall omfattar alla orsaker, inte bara solen.

Luftföroreningarna ligger klart först oavsett vilken beräkning man väljer. Därefter följer en grupp risker i storleksordningen 500 fall om året: radon, buller och hudcancer. Värmen sticker ut under enskilda somrar men saknar ett säkert årsgenomsnitt för Sverige.

Upplevd risk mot verklig risk

Den nationella miljöhälsoenkäten 2023 frågade vuxna vad de besväras av. Svaren visar nästan motsatt ordning mot dödstalen.

För varmt hemma sommartid, minst en gång i veckan32 %
Fukt, mögel eller mögellukt i bostaden16 %
Störs mycket av trafikbuller7,6 %
Besväras av bilavgaser varje vecka6,0 %
Störs mycket av grannbuller5,7 %
Tycker att luften utanför bostaden är dålig4,4 %

Bara 4,4 procent tycker att luften utanför bostaden är dålig, trots att luften står för flest dödsfall. Värmen besvärar däremot var tredje svensk i hemmet, en andel som ökat från 23 procent 2015.

Sex miljörisker i korthet

Hälsobörda

6 700 förtida dödsfall per år enligt IVL:s beräkning för 2019. SMHI kommer fram till 4 700.

Vem drabbas

Alla, men mest äldre och personer med hjärt- och lungsjukdom.

Gränsen

WHO rekommenderar högst 5 mikrogram PM2,5 per kubikmeter. 82 procent av svenskarna bodde 2019 där halten var högre.

Det här kan du göra

Välj gator med mindre trafik för promenader och cykling. Elda torr ved i en modern kamin.

Hälsobörda

Cirka 500 fall av lungcancer per år, ungefär 14 procent av alla.

Vem drabbas

Främst rökare. Av de 500 fallen är omkring 450 kopplade till rökning.

Gränsen

Referensnivån är 200 becquerel per kubikmeter i bostäder.

Det här kan du göra

Mät i minst två månader mellan oktober och april. Åtgärda om värdet ligger över 200.

Hälsobörda

Ungefär 700 fler dödsfall än normalt under den varma sommaren 2018.

Vem drabbas

Äldre, kroniskt sjuka, små barn, gravida och personer som tar vissa läkemedel.

Gränsen

SMHI varnar från 30 grader tre dagar i följd. Hälsoriskerna ökar redan från 26 grader.

Det här kan du göra

Drick innan du blir törstig, håll bostaden sval och hör av dig till äldre släktingar.

Hälsobörda

Ungefär 5 600 till 6 000 nya fall av malignt melanom 2024 och drygt 500 dödsfall.

Vem drabbas

Flest nya fall hos personer över 70. Hudcancer ökar mer än någon annan vanlig cancerform.

Gränsen

UV-index når oftast 4 till 7 i den svenska sommaren.

Det här kan du göra

Undvik att bränna dig, särskilt som barn. Solarier har ingen säker nivå.

Hälsobörda

Cirka 500 förtida dödsfall per år och störd sömn för hundratusentals.

Vem drabbas

Ungefär två miljoner bor där vägtrafiken ger mer än 55 dBA vid bostaden.

Gränsen

Riktvärdet för befintliga bostäder vid väg är 55 dBA vid fasaden.

Det här kan du göra

Sov på den tysta sidan av bostaden om det går. Täta fönster minskar ljudet inomhus.

Hälsobörda

Ingen dödlighet att tala om, men ungefär 40 procent av vuxna har pollenallergi.

Vem drabbas

Andelen har ökat från ungefär en fjärdedel 2007.

Gränsen

Säsongen är en till två veckor längre i Europa än på 1990-talet.

Det här kan du göra

Följ pollenprognosen och börja med allergimedicin innan säsongen tar fart.

Luftföroreningar

Därför skiljer sig dödstalen för luften över 30 gånger

Beroende på vem du frågar dör mellan 200 och 7 600 svenskar i förtid varje år av luftföroreningar. Alla siffror kan vara korrekta, eftersom de räknar på olika sätt.

Skattning Förtida dödsfall per år Dataår Så räknar de
IVL 2018 7 600 2015 Partiklar från noll och kväveoxider från trafiken
IVL 2022 6 700 2019 Samma metod med nyare data, uppdelat på källor
SMHI 2023 4 700 2019 Ny modell för exponeringen, ozon ingår inte
EEA och Eurostat 478 (2022) och 204 (2023) 2022 till 2023 Bara partiklar över WHO:s riktvärde på 5 mikrogram

Den stora skillnaden uppstår för att svenskarna i genomsnitt andas luft med ungefär 5 mikrogram fina partiklar per kubikmeter. Det ligger nära WHO:s gräns. Den europeiska miljöbyrån räknar bara skadan över gränsen. Då blir resultatet litet och svänger mycket mellan åren. De svenska forskarna räknar från noll. EEA:s egen landsida skriver att de svenska skattningarna är högre.

Varifrån kommer partiklarna?

Källa Förtida dödsfall 2019
Partiklar som förts hit med vindarna (regional bakgrund) 4 652
Vedeldning 708
Kvävedioxid från lokal trafik 627
Vägdamm och slitage från däck och vägbana 488
Avgaspartiklar 268

Uppdelningen kommer från IVL:s rapport till Naturvårdsverket från 2022. Samhällskostnaden beräknades till ungefär 168 miljarder kronor för 2019. Det mesta av partikelhalten kommer utifrån, men vedeldning och vägdamm är lokala källor som går att påverka.

Gränsvärdena skärps 2030

Årsmedelvärde, mikrogram per kubikmeter WHO 2021 EU i dag EU från 2030 Miljömålet Frisk luft
Fina partiklar (PM2,5) 5 25 10 10
Partiklar (PM10) 15 40 20 15
Kvävedioxid 10 40 20 20

EU:s nya luftkvalitetsdirektiv ska vara infört i svensk lag senast den 11 december 2026. År 2019 bodde 82 procent av svenskarna där halten av fina partiklar översteg WHO:s riktvärde. För kvävedioxid gällde det 11 procent.

Radon

Radon ger 500 fall av lungcancer om året

Radon är en osynlig och luktfri gas som läcker in från marken eller avges från byggmaterial. Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten står den för ungefär 14 procent av alla fall av lungcancer i Sverige.

Rökning förstärker risken

Av de omkring 500 fallen per år drabbar ungefär 450 personer som röker eller har rökt. För en rökare är risken av samma radonhalt ungefär 25 gånger större än för den som aldrig rökt.

Varje 100 becquerel räknas

Risken för lungcancer ökar med 16 procent för varje 100 becquerel per kubikmeter vid långvarig exponering. Sänks alla bostäder över 200 till 100 eller lägre kan ungefär 200 fall om året förebyggas på sikt.

Så mäter du radon

  1. Beställ spårfilmsdosor från ett mätföretag.
  2. Placera minst två dosor i rum där du vistas mycket, minst 30 centimeter från golv, tak och väggar.
  3. Mät i minst 60 dygn mellan 1 oktober och 30 april eller under ett helt år.
  4. Skicka tillbaka dosorna för analys och jämför svaret med referensnivån 200 becquerel per kubikmeter.

Gränsvärdet för nya byggnader är också 200 becquerel per kubikmeter, enligt Boverkets regler. De nordiska strålskyddsmyndigheterna rekommenderar att sikta under 100. Har du egen brunn bör även vattnet testas, där gränsen för åtgärd är 1 000 becquerel per liter.

Strålsäkerhetsmyndighetens nya metodbeskrivning för radonmätning gäller från 1 oktober 2026. Myndigheten bedömer att närmare 400 000 bostäder har radonhalter över referensnivån. Radonbidraget går inte längre att söka.

Värme

Värmebölja: varningar, riskgrupper och läkemedel

Sommaren 2018 dog ungefär 700 fler personer än under en normal sommar, de flesta äldre. Hälsoriskerna ökar redan när temperaturen ligger på 26 grader eller mer tre dagar i följd.

SMHI:s besked Kriterium (dagens högsta temperatur)
Meddelande om höga temperaturer 26 till 30 grader tre dagar i följd
Gul varning 30 grader eller mer tre till fyra dagar i följd
Orange varning 30 grader fem dagar i följd eller 33 grader i minst tre dagar

Vem är mest utsatt?

Folkhälsomyndigheten pekar ut äldre, små barn och gravida som särskilt känsliga. Hit hör även personer med hjärt-, lung- eller njursjukdom, diabetes, demens eller psykisk sjukdom liksom den som är ensam och isolerad.

Flera vanliga läkemedel gör kroppen sämre på att hantera värme. Det gäller bland annat vätskedrivande, blodtryckssänkande som ACE-hämmare och betablockerare, vissa antidepressiva och antipsykotiska medel, litium och antiinflammatoriska värktabletter. Sluta aldrig med en medicin på egen hand, men fråga läkaren eller apoteket inför sommaren.

Värmeslag är akut. Kroppstemperatur över 40,6 grader, förvirring, kramper och varm torr hud är tecken på värmeslag. Ring 112. Febernedsättande läkemedel hjälper inte.
  • Drick innan du blir törstig och undvik alkohol och sockerdryck.
  • Håll bostaden sval med persienner eller markis och vädra på natten.
  • Svalka dig med dusch eller en blöt handduk.
  • Undvik ansträngning under dagens varmaste timmar.
  • Ring äldre släktingar och grannar som bor ensamma.

Sol och UV

Hudcancer ökar snabbast av alla vanliga cancerformer

Hudcancer är den näst vanligaste cancerformen i Sverige för både kvinnor och män. Melanom står för den största delen av dödsfallen.

Socialstyrelsen registrerade ungefär 5 600 nya fall av malignt melanom 2024, varav 2 931 hos män. Nationella melanomregistret räknar till 6 004 fall samma år. Skillnaden beror troligen på att registren räknar tumörer och personer olika. Drygt 500 personer dog i melanom 2024.

Mellan 2005 och 2024 ökade melanom med i genomsnitt cirka fyra procent om året. Strålsäkerhetsmyndighetens vetenskapliga råd konstaterade 2026 att ökningen är störst bland personer över 70, medan antalet fall bland unga under 35 år har minskat. Solarier har ingen säker nivå.

UV-index visar hur stark den skadliga strålningen är. I Sverige ligger det oftast mellan 4 och 7 mitt på dagen under sommaren, enligt SMHI. Snö och sand reflekterar strålningen. På senvintern kan snötäcket nästan fördubbla indexet.

Buller

Trafikbuller stör sömnen för hundratusentals

Ungefär två miljoner svenskar bor där vägtrafiken ger mer än 55 dBA utanför bostaden, vilket är riktvärdet för befintliga bostäder.

Trafikverket lät 2016 beräkna bullrets hälsobörda med 2011 som basår. Resultatet blev ungefär 500 förtida dödsfall om året, främst genom hjärtinfarkt och stroke. Den största delen av bördan kom ändå från störd sömn och allmän störning, som drabbar hundratusentals.

Effekt av trafikbuller Antal fall per år
Sömnstörning 317 404
Högt blodtryck 47 959
Stroke 1 033
Hjärtinfarkt 953

I miljöhälsoenkäten 2023 uppgav 7,6 procent av vuxna att de störs mycket av trafikbuller. Grannbuller ökar och stör 5,7 procent.

Pollen

Pollensäsongen från januari till september

Pollenallergi har blivit betydligt vanligare. I miljöhälsoenkäten 2023 uppgav ungefär 40 procent av vuxna att de har det, jämfört med omkring en fjärdedel 2007.

janfebmaraprmajjunjulaugsepoktnovdec
Al och hassel
Björk
Gräs
Gråbo

Ungefärliga säsonger enligt Astma- och Allergiförbundet med data från Naturhistoriska riksmuseets pollenlaboratorium. Gräset blommar mest i juni och juli.

Astma- och Allergiförbundet anger att ungefär 30 procent av vuxna har pollenallergi. Skillnaden mot enkäten beror på olika frågor. Klart är att säsongen blivit längre. Enligt Lancet Countdown för Europa varar den en till två veckor längre än på 1990-talet.

Klimatet

Klimatförändringarna och hälsan

Den internationella forskargruppen Lancet Countdown följer varje år hur klimatet påverkar hälsan.

Rapporten från oktober 2025 visade att i genomsnitt 546 000 människor om året dör av värme i världen, 23 procent fler än på 1990-talet. Tolv av tjugo indikatorer för hälsohot låg på rekordnivå. Europarapporten från 2026, där Umeå universitet medverkar, beräknade ungefär 62 000 värmerelaterade dödsfall i Europa under 2024. Antalet extrema värmevarningar har mer än fyrdubblats sedan 1990-talet. Risken för utbrott av denguefeber har nästan fyrdubblats.

Mer på Sight

Frågor och svar

Vanliga frågor om miljö och hälsa

+Hur många dör av luftföroreningar i Sverige?

Svenska beräkningar landar på mellan 4 700 och 6 700 förtida dödsfall om året för 2019, beroende på metod. Den europeiska miljöbyrån EEA redovisar betydligt lägre siffror eftersom den bara räknar halter över WHO:s riktvärde.

+Hur farligt är radon?

Radon i bostäder orsakar ungefär 500 fall av lungcancer om året i Sverige, omkring 14 procent av alla fall. Risken är störst för rökare. Den ökar med 16 procent för varje 100 becquerel per kubikmeter vid långvarig exponering.

+När varnar SMHI för värme?

SMHI ger ett meddelande om höga temperaturer vid 26 grader eller mer tre dagar i följd. Gul varning gäller vid 30 grader tre till fyra dagar i följd och orange varning vid 30 grader i fem dagar eller 33 grader i minst tre dagar.

+Hur mäter man radon?

Mät med spårfilmsdosor från ett ackrediterat mätföretag under minst två månader mellan den 1 oktober och 30 april. Dosorna skickas sedan tillbaka för analys.

+Hur många har pollenallergi i Sverige?

Ungefär 40 procent av vuxna uppgav pollenallergi i den nationella miljöhälsoenkäten 2023, jämfört med omkring en fjärdedel 2007. Astma- och Allergiförbundet anger ungefär 30 procent. Skillnaden beror på olika frågor och definitioner.