Sight
Infektioner och antibiotika
Hur länge smittar vattkopporna, när får barnet gå tillbaka till förskolan och när behövs antibiotika? Här finns svaren för 30 vanliga infektioner, tillsammans med Sveriges antibiotikastatistik, läget för resistenta bakterier och de nya rekommendationerna om TBE-vaccin från 2026.
Smittsamhet
Hur länge smittar det? 30 infektioner i en tabell
Tabellen bygger på 1177:s smittguide och kompletteras med Folkhälsomyndigheten och regionernas smittskyddsenheter där 1177 saknar uppgifter. Filtrera på typ av infektion.
| Infektion | Så smittar det | Inkubationstid | Smittar så länge | Tillbaka till förskolan |
|---|---|---|---|---|
| FörkylningLuftvägar | Droppar | 1 till 3 dagar | Från dagen före symtom och några dagar efter | När barnet orkar och varit feberfritt ett dygn. Lindrig snuva eller hosta är inget skäl att vara hemma |
| InfluensaLuftvägar | Utandningsluft | 1 till 3 dagar | Redan före symtom, mest när man är som sjukast | Orkar och feberfri ett dygn |
| Covid-19Luftvägar | Droppar och händer | Oftast 3 till 4 dagar, ibland upp till 14 | Mest de första dagarna, även vid lindriga symtom | Orkar och feberfri ett dygn |
| RS-virusLuftvägar | Direktkontakt, leksaker och droppar | 3 till 5 dagar | Ingen tid anges av 1177 | Orkar och feberfri ett dygn |
| MykoplasmaLuftvägar | Droppar och händer | 2 till 3 veckor | Ingen tid anges | Ingen särskild regel hos 1177 |
| Halsfluss (streptokocker)Luftvägar | Direktkontakt, droppar och föremål | 1 till 3 dagar | Från dagen före symtom. Smittar inte efter två dygn med antibiotika | Efter minst två dygn med antibiotika, när barnet orkar och är feberfritt |
| ScharlakansfeberLuftvägar | Luft, direktkontakt och föremål | 1 till 3 dagar | Smittar inte efter två dygn med antibiotika | Som halsfluss |
| KikhostaLuftvägar | Droppar | 1 till 2 veckor | Antibiotika hjälper bara de första veckorna | Orkar och feberfri, får gå trots kvarvarande hosta |
| MässlingLuftvägar | Luftburen | 10 till 12 dagar | Upp till ungefär fem dagar efter utslagen | Läkaren ger råd och smittskyddet kontaktas |
| VattkopporLuftvägar | Luftburen och droppar | 10 dagar till 3 veckor | Från ett par dagar före utslag till ungefär sex dagar efter | När alla blåsor torkat in och inga nya kommer (regionerna skiljer sig) |
| Femte sjukanLuftvägar | Droppar | Ungefär 10 dagar | Före utslagen | Feberfri ett dygn, utslag får finnas kvar |
| TredagarsfeberLuftvägar | Droppar | 5 till 10 dagar | Även barn utan symtom kan sprida viruset | Orkar och feberfri ett dygn |
| PåssjukaLuftvägar | Droppar och föremål | 16 till 18 dagar | Upp till ungefär fem dagar efter symtomstart | Läkaren ger råd |
| Röda hundLuftvägar | Droppar | 2 till 3 veckor | Ingen tid anges | Minst åtta dagar hemma efter utslag |
| ÖroninflammationLuftvägar | Bakterierna smittar sällan, förkylningen gör det | Ingen tid anges | Ingen tid anges | Mår bra, feberfri ett dygn och ingen öronvärk |
| MagsjukaMage | Kräkningar, avföring, händer och föremål | 1 till 2 dagar | Ingen tid anges av 1177 | Äter normalt och minst två dygn utan kräkning eller vattentunn diarré |
| VinterkräksjukaMage | Kontakt, mat, vatten och frysta bär | 12 till 48 timmar | Viruset finns i avföringen en tid efter symtomen | Som magsjuka, två symtomfria dygn |
| SpringmaskMage | Ägg via fingrar, leksaker och kläder | 3 till 7 veckor | Äggen smittar i flera veckor | Får gå som vanligt, oavsett behandling |
| HöstblåsorHud och ögon | Nära kontakt, händer och luft | 3 till 7 dagar | Mest de första dagarna | Orkar och feberfri ett dygn, blåsor får finnas kvar |
| SvinkopporHud och ögon | Hud mot hud och delade handdukar | 1 till 3 dagar | Så länge såren är fuktiga | Hemma tills såren är torra. Med antibiotika minst två dagar hemma (regionerna skiljer sig) |
| MolluskerHud och ögon | Hud mot hud, låg smittsamhet | 2 till 6 veckor | Ingen tid anges | Får gå som vanligt |
| MunsårHud och ögon | Saliv och pussar | 2 till 12 dagar | Mest när det finns blåsor | Orkar och feberfri ett dygn |
| BältrosHud och ögon | Kontakt med blåsvätska | Inte aktuellt, viruset vaknar i kroppen | Så länge det finns blåsor utan sårskorpa | Ingen särskild regel. Ger vattkoppor hos den som aldrig haft det |
| HuvudlössHud och ögon | Hår mot hår | Ingen tid anges | Så länge det finns levande löss | Får gå om behandling och daglig kamning följs |
| SkabbHud och ögon | Nära hudkontakt och delad säng | 2 till 10 veckor till klåda | Smittar redan innan klådan börjar | Hemma under behandlingsdygnet |
| RingormHud och ögon | Djur och person till person | Några dagar till 2 veckor | Upphör snabbt när behandlingen startat | Hemma tills behandlingen påbörjats |
| ÖgoninflammationHud och ögon | Händer, droppar och gnuggande | Några dagar | Ingen tid anges | Lindrig: ja. Kraftig och varig: hemma |
| KörtelfeberLuftvägar | Saliv och nära kontakt | 4 till 6 veckor | Ingen tid anges | Orkar och feberfri ett dygn |
| BorreliaFästingar | Fästingbett, oftast efter minst ett dygn | Rodnad 1 till 4 veckor efter bettet | Smittar inte via vanlig kontakt | Inget hinder |
| TBEFästingar | Fästingbett, snabb överföring | Oftast ungefär en vecka, upp till en månad | Smittar inte mellan människor | Inget hinder |
Inkubationstid är tiden från smitta till första symtom. Feberfri betyder utan febernedsättande läkemedel. Ingen tid anges betyder att vi inte hittat någon uppgift i källorna.
Två regler återkommer för de flesta infektioner. Barnet ska ha varit feberfritt i ett dygn och orka en hel dag i barngruppen. Vid magsjuka gäller i stället två symtomfria dygn, eftersom viruset sprids lätt via händer och ytor.
Förskolan
Samma sjukdom, olika råd beroende på region
Folkhälsomyndigheten gav ut en ny vägledning om smitta i förskolan sommaren 2024, med målet att råden skulle bli mer enhetliga. Regionernas egna dokument som fortfarande ligger ute säger ändå olika saker om flera vanliga sjukdomar.
| Sjukdom | Strängare råd | Mildare råd |
|---|---|---|
| Vattkoppor | Hemma tills alla blåsor torkat in och inga nya kommer: 1177 (november 2025), Smittskydd Västerbotten (januari 2026), Region Gävleborg och Region Dalarna (2024) | Smittskydd Västmanland (december 2022): tillbaka efter ett feberfritt dygn, eftersom smittan sprids före diagnosen. Region Uppsala (2021): får gå om allmäntillståndet tillåter |
| Halsfluss | Minst två dygn med antibiotika: 1177, Folkhälsomyndigheten och Region Dalarna (2024) | Region Uppsala (2021): får gå om allmäntillståndet tillåter |
| Svinkoppor | Hemma tills såren är torra och minst två dagar vid antibiotika: 1177 | Smittskydd Stockholm (november 2025): när såren är torra utan gula krustor. Region Norrbotten: när såren läkt eller efter två dygns antibiotika |
| Magsjuka i skolan | Smittskydd Skåne (april 2026): minst ett dygn, helst två | 1177: ett till två dygn |
| Kikhosta | Smittskydd Stockholm: inga hostattacker under natten | 1177: får gå trots kvarvarande hosta |
| Huvudlöss | Region Gävleborg: efter behandling och en kontroll med luskam | 1177: får gå om behandling och kamning följs |
Region Uppsalas broschyr är från 2021, före den nationella vägledningen. Vi vet inte om regionen fortfarande använder den. Vattkoppsbladet från Västmanland är från 2022. Kontakta förskolan eller ring 1177 om du är osäker på vad som gäller där du bor.
Antibiotika
När behövs antibiotika och hur mycket använder vi?
Antibiotika verkar mot bakterier men inte mot virus. Många vanliga infektioner läker av sig själva. Onödiga kurer ger resistenta bakterier en fördel.
| Tillstånd | Behövs antibiotika? |
|---|---|
| Förkylning | Nej. Orsakas av virus. |
| Öroninflammation | Oftast inte. Barn mellan 1 och 12 år med okomplicerad öroninflammation får i första hand smärtlindring och vänta och se, enligt Läkemedelsverkets rekommendation från mars 2026. Antibiotika ges till barn under ett år, barn under två år med inflammation i båda öronen, de som är över 12 år och alla med hål på trumhinnan. |
| Bihåleinflammation | Oftast inte. Kontakta vårdcentralen om det inte blivit bättre inom tio dagar. |
| Ont i halsen | De flesta halsinfektioner läker inom en vecka. Vid måttlig eller svår infektion med streptokocker kortar antibiotika sjukdomstiden med två till tre dagar. |
| Mykoplasma | De flesta behöver ingen behandling. Antibiotika vid lunginflammation. |
| Borrelia | Ja. En längre kur än den första ger inte snabbare återhämtning. |
Från 560 till 256 recept per 1 000 invånare
Sverige skrev ut 560 antibiotikarecept per 1 000 invånare och år 1992. Efter att penicillinresistenta pneumokocker spridits bland barn i södra Sverige bildades nätverket Strama 1995. Sedan dess har förskrivningen mer än halverats. Målet är högst 250 recept per 1 000 invånare och år. Det nåddes första gången 2020.
Enligt Swedres-Svarm 2025 låg förskrivningen på 256 recept 2025, en minskning med 5,7 procent från 2024. Västerbotten hade lägst med 216 och Blekinge högst med 294. Nio av 21 regioner klarade målet. Bland barn upp till fyra år har förskrivningen minskat med 82 procent sedan 1992, från 1 328 till 238 recept. Tandvården står för sju procent av alla uthämtade recept.
Regionerna jämförda
Antibiotikarecept per 1 000 invånare under tolv månader till och med mars 2023, den senaste kompletta regionlistan som publicerats i siffror. Folkhälsomyndigheten redovisar 2025 års regionvärden i diagramform.
Antibiotikaresistens
Resistenta bakterier i Sverige och världen
Sverige har låg resistens jämfört med de flesta länder, men alla stora grupper av resistenta bakterier ökade under 2025.
| Anmälda fall | 2024 | 2025 | Förändring |
|---|---|---|---|
| ESBL (tarmbakterier som bryter ner vanliga antibiotika) | 12 527 | 13 524 | +8 % |
| ESBL-CARBA (resistens även mot karbapenemer) | 410 | 487 | +19 % |
| MRSA (resistenta gula stafylokocker) | 3 937 | 4 147 | +5 % |
| VRE (vankomycinresistenta enterokocker) | 390 | 516 | +32 % |
| PNSP (pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin) | 148 | 211 | +43 % |
Den största studien av resistensens globala börda, GRAM, publicerades i The Lancet 2024. Forskarna skilde mellan dödsfall som orsakats av resistens och dödsfall som är associerade med den.
1,14 miljoner orsakade dödsfall
År 2021 dog 1,14 miljoner människor av infektioner som hade gått att behandla om bakterierna varit känsliga för antibiotika. Prognosen för 2050 är 1,91 miljoner om året och sammanlagt 39 miljoner mellan 2025 och 2050.
4,71 miljoner associerade dödsfall
Räknar man alla som dog med en resistent infektion 2021 blir siffran fyra gånger högre, även om resistensen inte alltid var avgörande. Siffran väntas stiga till 8,22 miljoner om året 2050.
Utvecklingen skiljer sig mellan åldrar. Dödsfallen bland barn under fem år minskade med mer än hälften mellan 1990 och 2021, medan de ökade med mer än 80 procent bland personer över 70.
One Health: människor, djur och miljö
Resistenta bakterier rör sig mellan människor, djur, livsmedel och miljö. Därför arbetar WHO, FAO, Världsorganisationen för djurhälsa och FN:s miljöprogram sedan 2021 efter en gemensam definition av One Health, ett synsätt där människors, djurs och ekosystemens hälsa hänger ihop. Sverige har sedan 2012 en samordning med 25 myndigheter inom folkhälsa, djurhälsa, livsmedel och miljö. Rapporten Swedres-Svarm ges ut gemensamt av Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt.
Djuren i Sverige fick 9,0 ton antibiotika 2025 och människorna 61,7 ton. Försäljningen till djur har minskat med mer än två tredjedelar sedan 1986.
Fästingar
TBE: nya riskområden och vaccin som skiljer mellan regioner
TBE är en virusinfektion som sprids med fästingbett och kan ge hjärninflammation. Antalet fall har ökat. År 2026 ändrade Folkhälsomyndigheten rekommendationerna för vaccin.
Anmälda TBE-fall per år enligt Folkhälsomyndighetens uppgifter till SVT i juli 2026. För 2025 anger Pfizer 504 fall med Folkhälsomyndigheten som källa.
Fram till den 20 juli 2026 hade 213 fall anmälts, jämfört med 138 under samma period 2025. Mellan 250 och 350 personer vårdas på sjukhus för TBE varje år. Ungefär två av hundra fästingar i riskområden bär på viruset. Upp till en tredjedel av de smittade får hjärn- eller hjärnhinneinflammation.
Riskområde 1
Kommuner med fler än 5 fall per 100 000 ovaccinerade invånare under 2021 till 2025, totalt 136 kommuner. Vaccin rekommenderas för vuxna och barn från tre år som riskerar fästingbett.
Riskområde 2
Kommuner med fler än 1 fall per 100 000 under någon femårsperiod sedan 2004, totalt 45 kommuner. Ingen allmän rekommendation, men den som ofta får fästingbett kan ha nytta av vaccin.
Personer med nedsatt immunförsvar som bor i eller ofta vistas i riskområde 1 eller 2 eller i en kommun som gränsar till dem, rekommenderas vaccin. Vilken kommun som hör till vilket område framgår av Folkhälsomyndigheten och din region.
Så många doser behövs
Den som är under 50 år tar dos två efter en till tre månader, dos tre efter fem till tolv månader och dos fyra efter tre år. Därefter räcker en påfyllnad vart tionde år. Från 50 år och vid nedsatt immunförsvar behövs fem doser och sedan påfyllnad vart femte år. Barn kan vaccineras från ett års ålder.
Gratis för barn i vissa regioner
Nio regioner erbjuder kostnadsfritt TBE-vaccin till barn 2026: Stockholm, Uppsala, Sörmland, Östergötland, Jönköping, Västmanland, Kronoberg, Örebro och Västra Götaland. Åldersgränserna skiljer sig från en enda årskull i Västra Götaland till alla mellan 1 och 18 år i Uppsala. Ingen region erbjuder gratis vaccin till vuxna. Hela kommunlistan och reglerna län för län finns i vår guide till TBE-vaccin.
Mer på Sight
- Vinterkräksjuka: smitta, symtom och hur länge du är smittsam
- Syn och ögon: synfel, glasögon, ögonlaser och ögonsjukdomar
- TBE-vaccin 2026: riskområden och gratis vaccin per region
- Barns hälsa: BVC, vaccin, feber och barnadödlighet
- Levnadsvanor: alkohol, blodtryck, sömn och rörelse
- Miljö och hälsa: luft, radon, värme, sol och buller
- Global hälsa: världens hälsa i siffror
- Lancet-SIGHT-kommissionen: hälsa, jämställdhet och fred
Frågor och svar
Vanliga frågor om infektioner och antibiotika
+Hur länge ska ett barn vara hemma efter feber?
Barnet ska ha varit feberfritt i minst ett dygn utan febernedsättande läkemedel och orka vara med i barngruppen en hel dag. Det gäller enligt 1177 och Folkhälsomyndighetens vägledning för förskolan.
+Hur länge ska man vara hemma efter magsjuka?
Förskolebarn ska vara hemma tills de äter normalt och har varit utan kräkningar och vattentunn diarré i minst två dygn. För skolbarn anger 1177 ett till två dygn.
+Får barn med vattkoppor gå till förskolan?
Enligt 1177 först när alla blåsor torkat in och inga nya kommer. Några regioner har gett mildare råd, eftersom smittan sprids redan innan utslagen syns. Fråga förskolan vilka råd som gäller där du bor.
+Hjälper antibiotika mot förkylning?
Nej. Förkylning orsakas av virus. Antibiotika verkar bara mot bakterier. De flesta öroninflammationer och bihåleinflammationer går också över utan antibiotika.
+Vad är skillnaden mellan orsakade och associerade dödsfall av antibiotikaresistens?
Orsakade dödsfall är de som inte hade inträffat om bakterien varit känslig för antibiotika, 1,14 miljoner i världen 2021. Associerade dödsfall gäller alla som dog med en resistent infektion, 4,71 miljoner samma år.
+Vem bör vaccinera sig mot TBE?
Sedan maj 2026 rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccin för vuxna och barn från tre år som bor eller vistas i riskområde 1 och riskerar fästingbett. Personer med nedsatt immunförsvar rekommenderas vaccin även i riskområde 2.
Källor
Underlaget bakom sidan
- 1177: Barnsjukdomar, smittguide (2025)
- Folkhälsomyndigheten: Smitta i förskolan (2024)
- Smittskydd Stockholm: Smittsamma sjukdomar på förskolan (2025)
- Smittskydd Västerbotten: Vattkoppor (2026) och Region Västmanland: Vattkoppor (2022)
- Region Uppsala: När barnet är sjukt (2021)
- Region Gävleborg: Smitta i förskolan och Region Norrbotten: Förskolans föräldrainformation
- Smittskydd Skåne: Magsjuka på förskola eller i skola (2026)
- Swedres-Svarm 2025 och Swedres-Svarm 2024
- Folkhälsomyndigheten: Antibiotikarecept för riket och alla län (2023)
- Mölstad med flera: 20 år med Strama, Bulletin of the WHO 2017
- GRAM Collaborators, The Lancet 2024 och University of Oxford (2024)
- WHO: definitionen av One Health (2021)
- Läkemedelsverket: Öroninflammation läker ofta av sig själv (2026)
- 1177: Bihåleinflammation och 1177: Mykoplasma
- Folkhälsomyndigheten: Råd och fakta om antibiotika, ont i halsen
- SVT: TBE-fallen skjuter i höjden (juli 2026)
- NITAG: Sveriges TBE-rekommendation (2026) och Region Kronoberg: Smittkällan 2026 nr 3
- 1177: Vaccination mot TBE och 1177: TBE
- TV4 och Läkemedelsvärlden: TBE-vaccin per region (maj 2025)
Uppgifterna kontrollerades 20 oktober 2026.