Riskerna med fattigdom har stor spridningseffekt

Grattis Johan Bengtsson-Palme till Einhorn SIGHT Award 2022! Ett pris som ges till lovande forskare inom global hälsa. Du prisas för forskningsinsatser som gagnar global hälsa. Känns kopplingen till global hälsa självklar för dig?

– Absolut. Bakterieinfektioner som i ökande grad blir motståndskraftiga mot antibiotika är en av vår tids stora globala hälsoutmaningar. Spridningen begränsas inte av landsgränser men påverkas desto mer av miljö och beteenden. Samma gäller för antibiotikaresistens, svarar pristagaren, som är forskare vid institutionen för biologi och bioteknik vid Chalmers tekniska högskola.

Tidiga varningssignaler
Att räkna på hur många dödsfall per år som kan kopplas till antibiotikaresistens är svårt, eftersom det finns väldigt lite registrerade data för dödsfall kopplat till AMR. Det finns heller ingen patientförening som driver frågan. Ändå är det uppenbart att om antibiotika slutar fungera kastas modern sjukvård brutalt decennier bakåt i tiden. Kirurgiska ingrepp, kejsarsnitt, för tidigt födda barn, cancerbehandlingar – och livshotande bakterieinfektioner står utan behandling. Och allra farligast blir det för världens fattiga.

Antibiotikaresistens och infektioner kopplade till miljö har på olika sätt varit i fokus för Johan Bengtsson-Palmes forskning de senaste tio åren. Det var professor Joakim Larsson vid institution för biomedicin vid Göteborgs universitet som ”öppnade hans ögon”. Joakim Larsson visade tydligt på hur antibiotikaresistens uppstå och främjas i miljön. Och på det globala allvaret.

– Det borde vara ett moraliskt ansvar och ren självbevarelsedrift för den rikare delen av världen att investera pengar där de gör mest nytta för att förhindra både infektioner och resistens, menar Johan Bengtsson-Palme:

– Det handlar både om att skapa förutsättningar för fler människor att få tillgång till rent vatten och system för att hantera avföring, men också om att samla data för att kunna skapa lätthanterliga, billiga riskmodeller och tidiga varningssystem för nya antibiotikaresistenta bakterier.

Ungefär som gruvarbetare förr i tiden tog med sig burar med kanariefåglar ned i gruvorna för att de kunde upptäcka farliga utsläpp tidigare än människor, vill Johan Bengtsson-Palme genom sina forskningsprojekt ta fram billig metodik att proaktivt övervaka AMR i olika miljöer. Och hitta tidiga varningssignaler som går att följa upp. På lång sikt vill han kunna skapa verktyg för att förutsäga vilka specifika miljöer som blir mer riskabla än andra för antibiotikaresistens.

Hans förhoppning är att forskningen ska kunna leda till förbättringar där de behövs bäst, till exempel där förekomsten av antibiotikaresistens är störst. Det gäller både i Afrika och också länder som visserligen har fungerande sjukvård men har stora skillnader i levnadsstandard, som Indien, Kina och Sydamerika. Och områden som drabbas av naturkatastrofer, översvämningar, eller krig, som nu i Ukraina där det finns hög sjukvårdskompetens, men i och med att landet befinner sig i krig ökar risken för spridning av infektioner.

Ville rädda världen
Efter ett tätt duggande prisregn den senaste tiden börjar Johan Bengtsson-Palme vänja sig vid hyllningar, även om han tycker det är lite klurigt, eftersom forskning i så hög grad är teamarbete. Tidigare i år blev han till exempel utnämnd till en av Framtidens forskningsledare av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

Han talar snabbt och intensivt. Förutom forskningstjänsten på Chalmers leder han ett forskningsprojekt inom datadriven life science finansierat av Wallenbergstiftelsen, som ingår i Sveriges näst största privatfinansierade forskningsprojekt genom tiderna, samt ett SIDA-finansierat projekt i Bolivia.

Att han blev forskare inom mikrobiologi och mikrobiell ekologi skyller han delvis på sitt kompisgäng från gymnasietiden. I gänget fanns en stark vilja att bidra till att rädda världen.

–  En av oss valde juridiken, och blev sedermera jurist inom internationell rätt. Jag skulle rädda världen genom att utveckla läkemedel.

Men Johan Bengtsson-Palme hamnade på andra sidan läkemedelsbordet med sina ambitioner, när han började forska hur utsläpp från läkemedelsproduktion och svenska reningsverk påverkar antibiotikaresistens.

Och det finns enligt Johan mycket förbättringspotential när det gäller utsläpp från produktionsanläggningar för generiska antibiotika, inte bara i Indien där man har stor produktion, utan även i Europa och Sverige.

– Konstigt nog saknas fortfarande lagstiftning för att minska utsläpp av antibiotikasubstanser från läkemedelsproduktion. Det är mig veterligen bara i Indien det finns ett lagförslag på tillåtna halter.

Lagförslaget i Indien om utsläppsnivåer bygger på resultat från Johan Bengtsson-Palmes och Joakim Larssons forskning.

–  Det är sådant som kan göra mig riktigt, riktigt glad. Att forskningsresultat kan bli så begripliga och användbara att de kan påverka lagstiftning och förändra EU:s vattendirektiv, så att det begränsar utsläpp av i alla fall några antibiotika.

Med tanke på att Sverige tar över EU-ordförandeskapet 2023, har du någon önskelista för frågor kring AMR som Sverige skulle kunna driva?
– Jag tror Sverige skulle kunna driva upphandlingsfrågan genom att få EU att gå samman och skapa enhetliga krav på utsläppsnivåer från läkemedelsproduktion. Och att påskynda arbetet med övervakning, så att EU får en ”antibiotika-roadmap” för övervakning av det som ligger utanför det rent kliniska arbetet mot antibiotikaresistens.

Det som kanske blivit svårare i dagens politiska klimat av protektionism, men som egentligen skulle gagna länderna i Europa, är mer resurser till låg- och medelinkomstländers vatten- och avloppsinfrastruktur, i stället för stora satsningar hemmavid på att övervaka resistenta bakterier i avloppsvatten. Det blir dyrt, menar Johan.

– Frågan om rent vatten i låg- och medelinkomstländer borde egentligen vara lätt att sälja in som någonting som gagnar oss i slutänden.

På frågan vad som gör Johan arg i egenskap av forskare har han ett snabbt svar.

–  Jag blir väldigt upprörd över att orättvisor som skulle gå att undvika ändå kvarstår. Många åtgärder för att förbättra global hälsa är ganska enkla och lågt hängande frukter, men åtgärder förhalas likväl. Det gör mig arg och frustrerad.

Glad är han däremot över att få ta emot Einhorn SIGHT Award 2022. Och tacksam både till priskommittén och de han jobbar och har jobbat med i sin forskning. Speciellt vill han rikta ett tack till professorerna Joakim Larsson och Erik Kristiansson som ledde in honom på AMR och miljövägen.

– De har också lärt mig mycket om ledarskap, om hur man kan forska och samtidigt må bra, säger Johan med ett stort leende.

Som forskare blir Johan Bengtsson-Palme också glad när det finns ett behov och han får en idé på en lösning som håller hela vägen. Och hans gläds när doktoranderna i forskarteamet börjar tänka självständigt.

– Den utvecklingen är fantastisk att vara med om.

Det som värmer riktigt gott i själen är enligt Johan att få komma ut i naturen på Västkusten där han har tillgång både till skog, insjöar och hav.

– Där ute i naturen, när jag får plocka svamp blir jag lugnare och gladare och får perspektiv på livet. Och lyckas jag locka med barnen också, ja då är lyckan gjord.

 

Prismotivering: 

”För sitt framstående forskningsarbete med att utveckla verktyg för att begränsa den globala utmaningen av infektionssjukdomar och antibiotikaresistens. Arbetet är av särskilt stor betydelse för hälsan i låg- och medelinkomstländer.”

Forskningen:
Johan Bengtsson-Palme forskar inom mikrobiologi och mikrobiell ekologi vid Chalmers tekniska högskola (tidigare vid Göteborgs Universitet), med särskild inriktning på antibiotikaresistens, patogena bakterier och hur mikrober interagerar med varandra. Både bioinformatik och metagenomik, dvs storskalig sekvensering av DNA från alla bakterier i ett prov används i forskningen, bl a för att ge svar på:

1. Hur antibiotikaresistens utvecklas och hur den sprids.
2. Vad som gör sjukdomsframkallande (patogena) bakterier patogena. Vad skiljer patogena bakterier från icke-patogena, framför allt när det gäller bakterier som är nära släkt med varandra
3. Vilken typ av mekanismer ligger bakom interaktioner mellan bakterier, och vad händer när de interaktionerna störs?

Om Einhorn SIGHT Award:

Priset som grundades med stöd från Familjen Einhorns stiftelse 2017 delas ut den 22 november under studenteventet Global Health Night & Einhorn SIGHT Award 2022 vid Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm.  Läs intervju med prisets grundare Stefan Einhorn här.

I samband med prisutdelningen hålls ett seminarium för studenter med en paneldiskussion om ”Food security in conflict” där livsmedelssystem, klimatförändringar, krig och livsmedelssäkerhet diskuteras.