SIGHT IS AN INSTITUTE UNDER
THE AUSPICES OF:

SIGHT IS AN INSTITUTE UNDER
THE AUSPICES OF:

Jordens och människans hälsa möts

Deliang

”Det finns vetenskapliga belägg för att vi har en kris”

Deliang Chen, professor i fysikalisk meterologi och medlem i FN:s klimatpanel möter Peter Friberg, professor i global folkhälsa och medgrundare av SIGHT i ett samtal om global hälsa och klimatförändringar.

Peter Friberg.
Peter Friberg, Director SIGHT

Tidpunkten för samtalet känns synnerligen välvald. Professor Deliang Chen, har precis återvänt till Göteborgs universitet från Kungliga vetenskapsakademin, KVA, där han är ledamot, efter att för samlad media förklarat årets Nobelpris i fysik ”för banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”. Nobelpristagarna Syukuro Manabe och Klaus Hasselmann har lagt grunden till vår förståelse av jordens klimat och hur vi människor bidrar till dess förändringar. Giorgio Parisi belönas för sina banbrytande bidrag till teorin för oordnade material och slumpmässiga processer.

Peter Friberg har också precis återvänt till Göteborg från KVA, där SIGHT sekretariatet finns.

– Det finns inga tvivel kring människans påverkan på klimatet, utbrister Deliang Chen.

Nobelpriset bekräftar att de klimatmodeller och den samlade kunskap som ligger till grund för den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, vilar på en solid vetenskaplig grund. I IPCC-rapportens sammanfattning konstateras ännu starkare än tidigare människans otvetydiga roll för klimatförändringarna.

För professor Deliang Chen är just fakta om historiska förändringar och minskad osäkerheten  kring framtidens klimatförändringar det viktigaste i IPCC-rapporten att föra vidare. På 2 000 år har det inte varit så varmt som i dag. Hastigheten på förändringen inom sista 170 år är exceptionell. Modellerna har blivit bättre och informationen är både mer tillgänglig och mer omfattande. , visar IPCC rapporten, att i en varmare värld kommer regionala skillnaderna i uppvärmning att vara stora. Ofta med störst konsekvenser för redan utsatta regioner. En 3 grader varmare värld är både möjligt – och en katastrof för mänskligheten.

– Tillskrivningen av den global temperaturökningen har en gedigen vetenskaplig grund och den senaste kunskapen har gjort det möjligt att koppla enskilda händelser av extremväder till den globala uppvärmningen. Det har man inte kunnat göra tidigare. När orsaken för temperaturhöjning har klarlagts, blir behovet för beslutsfattare att ta snabba åtgärder mycket tydligt. Och det är bråttom, menar Deliang Chen.

Utifrån IPCC:s tydliga budskap i den senaste rapporten har Peter Friberg svårt att dölja hur nöjd han är över att just klimatforskare fick Nobelpriset i fysik 2021. ”Helt fantastiskt!”, utbrister han.

– IPCC-rapporten klarlägger tydligare än någonsin att den globala uppvärmningen är orsakad av mänsklig aktivitet. Nu är det jäkla allvar. Men frågan är hur vi kan få ut budskapet om hur stora effekterna är för både biodiversitet och människors möjligheter till inkomst, livskvalitet och hälsa. Och min fråga är hur mycket IPCC har tittat på just hälsoeffekter?

Enligt Deliang Chen finns hälsa mer och mer närvarande i rapporterna från IPCC, men det kunde vara mer. Han hade en gång i tiden en annan Nobelpristagare, Paul Crutzen (1933–2021), som fick priset i kemi ”för sitt arbete inom atmosfärkemi, speciellt rörande bildning och nedbrytning av ozon” som sin handledare.

– Det fortsätter att inspirera mig, säger Deliang Chen. Hälsoeffekterna av ozonskiktet var tydliga och världen lyckades göra någonting åt katastrofen tack vare vad bl a Crutzens forskning kunde bevisa.

Deliang Chen återkommer till människans påverkan på klimatförändringar.

– Kanske behöver vi lära lite mer av gammal filosofi om harmoni och samspel med naturen. Min vision är att klimatmodeller framöver kommer att innehålla fler aspekter av natur och människans samspel, även om det redan är komplexa sammanhang som förändrar klimatet. Men jag tror att det framför allt behövs mer samhällsvetenskap och medicin så att inte forskningsfrågor formuleras i isolerade silos. Hur forskningsfrågor formuleras är så oerhört viktigt.

– Den västerländska filosofin och vetenskaplig tradition har en tendens att titta på detaljer, precis som medicinen tenderar att dela in koppen hos en människa. Även människans kropp är ett sammanhängande system. Vi behöver nog fler verktyg för att skapa helhetssyn och hur människans beteende påverkar både planeten och kroppen, tror Deliang Chen, och tillägger:

– Det samma gäller förresten även inom politik. Och för universitetsämnen där delarna sprids ut på olika departement och institutioner. I början fanns det ganska få ämnen inom vetenskapen. I dag finns över 8 000 ämnen bara inom naturvetenskaper. Konsekvensen blir en drös av stolta experter, men få som kan eller vill lösa problem.

– Borde inte fler inom universiteten öppna upp sina fönster mer och bli aktivister utifrån fakta, undrar Peter Friberg.

Deliang Chen har tänkt mycket på det där, speciellt under tiden som chef för International Council for Science (ICSU).

“I grunden ska vetenskapen vara nyttig för samhället. Och det var ju kunskapen om ozon som fick hela världen med sig även i handling. Kan vi lyckas med det igen? Frågar han sig. ”Politiker, i Sverige till exempel, är generellt inte så duktiga på vetenskap.” ”Science for policy”* kan vara till nytta.”

Peter Friberg påminner om att inom global hälsa finns rätt utvecklade modeller inom science for policy.

Studenter och unga, med Greta Thunberg i spetsen, har länge försökt få beslutsfattare att lyssna på vetenskapen. Men en del ångest finns inblandad.

– Ångest och panik hjälper inte för genomförande av nödvändiga åtgärder, även om vi har orsak att vara oroliga, säger Deliang Chen.

– Men det är inte klinisk ångest vi pratar om. Och är det kris på riktigt är det väl på plats att ha lite ångest som kanske mestadels är frustration. Ångesten kanske mer är uttryck för engagemang och ger energi att bidra till lösningar, föreslår Peter Friberg.

Deliang Chen menar att det är viktigt med en riktig analys, även för unga. Det ger större möjlighet att förstå problemet och hitta lösningar.

Så vi är tillbaka till frågan om universiteten ska agera faktabaserade aktivister eller inte. Klimatfrågan blir ju lätt polariserande. Deliang Chen verkar inte hålla med om att vi stulit våra barns framtid. Det handlar enligt honom mer om att det vi gör nu får konsekvenser för barn och barnbarn. Forskningsresultat och fakta skapar möjligheter att agera på fakta.

Panik hjälper inte, menar han.

– Om vi inte fokusera på vetenskap som vi är bra på, så riskerar vi att förlora vår objektivitet som är grunden för vetenskaplig trovärdighet, tror Deliang Chen.

– Forskare bör fokusera på vetenskap. fortsätter han.

Klimatkris är ett starkt ord. Man kan också välja att prata om risk. Till exempel vid World Economic Forum i Davos är riskbedömningar centrala. Risk för extremväder finns högt upp på föredragslistan, och klimatförändringar orsakade av mänsklig aktivitet hamnar i deras senaste rapport i topp som riskfaktorer med hög sannolikhet och påverkan.

Inom IPCC arbetar man aktivt med riskhantering.

– I Europa och USA är vi inte speciellt bra på att hantera risker och vara förberedda. T ex i Japan finns en helt annan riskmedvetenhet med historia av jordbävningar och tsunamin. Under pandemin kunde man se den här skillnaden i Asien – och att övriga världen inte var förberedda för eller klarade av att hantera krisen på samma sätt.

När det gäller hälsa och klimat är det svårt att skapa förståelse om sambanden. Långsamt ökande hot är ofta för abstrakta för att ta till sig – i jämförelse med pandemin som påverkar individen direkt, tycker Peter Friberg.

– Ta bara det faktum att det varje år dör drygt 7 miljoner människor i förtid på grund av förorenad luft, enligt FN:s miljöprogram UNEP, säger Peter Friberg.

Klimatfrågan, precis som global hälsa, kräver en långsiktighet som politiska cykler på fyra år inte gynnar. Det är till slut oftast de konkreta berättelserna som väcker behovet av långsiktigt tänkande.

Photocredit: James Wheeler on Unsplash

Både Deliang Chen och Peter Friberg har besökt Tibet, fascinerats och blivit överväldigade.

– Jag hade sett många mätningar på hur glaciärerna smälter innan mina forskningsresor till Tibet, men att väl på plats få se glaciärernas betydelse för vattenförsörjningen i stora delar av Asien var en ögonöppnande upplevelse. Förändringarna där är snabbare än i flesta andra delar av världen. Tibet är viktig för Asien och om det händer något med vattenförsörjningen där, kommer stora delar av världens befolkning att drabbas, inte minst hälsomässigt.

Text: Ulrica Segersten

 

Share this

Share on facebook
Share on linkedin
Share on twitter
Share on email

Sign up for our newsletter

Some more reading