Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat att dela ut SIGHT Award 2021 på 100 000 kronor till Med Dr Ashish KC för hans arbete för att stärka kvalitén i mödra- och spädbarnsvården i låg- och mellaninkomstländer.
Text: Ulrica Segersten
Ashish KC känner sig mycket hedrad över att få ta emot SIGHT Award 2021. ”Framför allt triggar det mig att jobba ännu hårdare. Att göra allt jag kan för att hjälpa gravida, ofödda och nyfödda till en bättre start i livet.”
Han känner sig ödmjuk över att få vara i så fint sällskap av tidigare pristagare. Men det finns en person som verkar ha gjort djupare intryck än någon som lyfts fram inom Kungl. Vetenskapsakademiens väggar: Hans egen mor.
Att Ashish KC, ursprungligen från Katmandu i Nepal, och numera docent på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet, är engagerad för att förbättra det omedelbara omhändertagandet av nyfödda barn, hänger väldigt mycket ihop med hans mamma.
– Hon var sjuksköterska och barnmorska som utbildade traditionella hälsoarbetare i mödravård långt ute på landsbygden. Jag kunde följa med henne och ibland betydde det två dagar till fots upp i bergen. Det ger perspektiv på vad som skapar hälsa, säger Ashish.
– Hälsa är så mycket mer än sjukhus. Som utbildad medicinare inom pediatrik ville jag ge tillbaka till samhället på ett bredare plan än att enbart få ett tjusigt jobb och liv som läkare. Jag vill skapa en förståelse för var problemen egentligen ligger bakom ohälsa bland mödrar och nyfödda.
Han vill vara en akademisk storyteller
Det blev intensiva år med Rädda barnen och Unicef och genomförande av flera större kliniskt baserade studier i Nepal för Ashish KC.
– Jag insåg ganska tidigt att om man vill förbättra någonting är berättelserna oerhört viktiga om mödrars och nyföddas hälsa, där vetenskap och metodik ingår.
Och det flödar av berättelser från Ashish KC.
– Jag skulle vilja dela med mig av upplevelsen av att möta gravida kvinnor i bergsbyar i Nepal som har tusen frågeställningar kring sin graviditet och förlossning, men som de aldrig fått svar på. Om hur lättade de blir och tryggheten tydliga svar skapar. Det är ett uppdrag som går djupare än nästan någonting annat.
Lackmustest för hälso- och sjukvården
Enligt Ashish KC har pandemin blivit ett lackmustest för hur tillgänglig eller jämlik vården är för världens mödrar och nyfödda. Globalt sett har mortaliteten bland ofödda och nyförlösta sjunkit betydligt de senaste 20 åren.
Redan innan pandemin hade Ashish en studie på gång vid nio sjukhus i Nepal för att följa upp kvalitet, mortalitet i mödravården och andelen sjukhusförlossningar. Under pandemin kunde hans forskargrupp följa upp hur ett par månaders lockdown i Nepal påverkade kvalitén i mödravården på nio offentliga sjukhus.
– Det visade sig att 52,4 procent av de gravida inte sökte sig till vården och 50 procent av dem som kom hade svåra komplikationer eftersom de kom in sent. Mycket handlade om att de inte hade tillgång till transporter. Dödligheten bland nyfödda var tre gånger högre än innan pandemin och vi såg 50 procent högre andel av dödfödda barn. Det var inte själva viruset som blev livshotande, utan konsekvenserna av ett icke fungerande sjukvårdssystem.
Enligt studien, publicerad i The Lancet, sjönk också andelen mödrar som ammade sina barn. Det som dock visade sig bli bättre under pandeminedstängningen, var medarbetarnas handhygien.
– Det allra tydligaste – igen en gång – får man väl säga, är att kvinnorna som från början var mest utsatta innan pandemin, födde hemma i större utsträckning och drabbades hårdast. Hälsogapet växte ytterligare under pandemin. Pandemin förstärkte kaoset i ett kaotiskt system.
Det handlar om kvinnans ställning i hemmet och samhället
När det gäller mödravården är verktygen för att förbättra kvalitén och rädda fler liv inte så komplicerade, menar Ashish KC. Det handlar i stor utsträckning om tillgänglighet, sjukvårdssystem och styrning, men framför allt om kvinnans ställning i samhället. Dålig infrastruktur, skral tillgång till el och dåliga arbetsförhållanden för barnmorskor och medarbetare kring den födande mamman är fundament som påverkar moderns och barnens hälsa för lång tid.
Ashish KC är övertygad om att det skulle se väldigt annorlunda ut kring förlossningar om män var de som skulle föda – eller om män var barnmorskor på fler ställen i världen. Och om fler politiker i höga positioner i flera länder födde på samma ställen och under samma förhållanden som vanliga medborgare.Den födande mamman och barnmorskor är många gånger för långt ifrån beslutsfattares verklighet, tycker Ashish KC. ”Mödravården är ett avslöjande test på hur jämställt ett land är.”
Klimatförändringar nästa hälsokatastrof
Den kanske allra största utmaningen framöver är hur klimatförändringar påverkar hälsa för gravida och nyfödda, tror Ashish KC.
Och då blir det genast mer komplicerat kring vilka verktyg som behövs.
– Min medicinska utbildning och erfarenhet räcker inte till i klimatfrågan, säger Ashish KC, som precis blivit antagen till ett tvärvetenskapligt ledarskapsprogram i global hälsa; SIGHT Fellows Programme. Han går den tillsammans med 10 andra forskare från vitt skilda discipliner och universitet i Sverige.
– Det som att stiga in i en helt ny skola för mig och jag ser fram emot tvärdisciplinära samarbeten framöver. Det är helt nödvändigt för att skapa fler verktyg inför de utmaningar som speciellt klimatförändringar kommer att ställa global hälsa inför, säger han.
Ashish KC beskriver SIGHT Fellows programmet som en vacker tårta för global hälsa med tårtbitar från olika vetenskapliga discipliner som krävs för att helheten ska förstås och nya verktyg för förändring tas fram.
– Min tydliga berättelse i detta är att kvinnor dör i onödan av andra anledningar än medicinska. Därför behövs den här samlade kunskapstårtan med resultat från briljanta forskare inom biologi, miljömedicin, epidemiologi, mikrobiologi, fysik, mänskliga rättigheter, kemi och så vidare.
De elva forskare som antagits till SIGHT Fellows programmet kommer att få ledarskapsträning och internationella mentorer med målet att transformera global hälsa.
Vad är bra ledarskap i en tid som denna, Ashish KC?
– En person som är tillåtande och som bygger upp andra människor. Som låter andra berätta först och talar sist. Många tror att svenska forskare och akademiker är blyga för att de inte pratar i ett, men jag tror det handlar om bra ledarskap. En sådan ledare vill jag vara, en som alltid är beredd att lyssna, och som vill lära sig mer av andra.
Och om tio år, vad gör du då, Ashish KC?
– Men min dröm är att jag om tio år ska ha omfattande interdisciplinära samarbeten över hela världen och ett stort nätverk av kolleger inom olika vetenskapliga discipliner. Att vi då lyckats skapa en spindelväv där varje ryck får oss att förstå vad som är på gång och påverkar global hälsa – och vad som behöver göras.
– Jag hoppas att Sverige skulle kunna bli en global hälsa-hub där både epidemiologi i kombination med vetenskap om klimatförändringar, samhällsutveckling, fysik, teknik, ekonomi och så vidare kan skapa tydligare verktyg att förhindra kommande hälsokatastrofer.
Ashish KC beskriver det som brobygge. Samhällen på var sin sida om en djup flod har mycket att vinna på att det byggs en bro. Bron är en indirekt investering i hälsa. Jämlik hälsa kräver fungerande infrastruktur, transporter och hållbar energiförsörjning och elektricitet.
Ren och enkel energi (sol) även i de mest avlägsna ställen skulle kunna vara ”game changing” för hälsa, tror Ashish KC.
– Tänk dig stekheta förlossningsrum, utan fungerande luftkonditionering, där barnmorskan redan jobbat i 8–9 timmar och det blivit mörkt på grund av elavbrott när den födande mamman efter långa timmar på skumpiga vägar anländer med allt intensivare värkar. Ja, du förstår fortsättningen.
Förlossningsdepressioner ökar i antal
Att förmedla berättelserna är viktigt för Ashish KC, men han fortsätter att betona evidens och vetenskapligt underlag. Ett annat område som Ashish KC forskat är förlossningsdepressioner. Hans forskargrupp har visar att kvinnor som upplever låg grad av egenmakt också är mer disponibla för förlossningsdepression, speciellt nu under pandemin.
– Det är inte bara farligt för kvinnorna, utan även för barnen. Kvinnor med förlossningsdepressioner tenderar att inte amma sina barn. Vi har sett att under pandemin har en av fem kvinnor drabbats av förlossningsdepression. Det betyder att vart femte nyfött barn har en deprimerad mamma. Det hotar också barnens hälsa, säger Ashish KC.
Han anser att arbetet att stärka kvinnors egenmakt både i hemmen och samhället saknats som nyckelfråga inom global hälsa. Med tanke på hur mycket graden av kvinnors egenmakt påverkar hälsa både kort- och långsiktigt, måste det här förändras.
Här finns också lärdomar från både Nepal och Indien av kvinnonätverk utanför hälso- och sjukvården som lärt sig att identifiera kvinnor som riskerar att drabbas av förlossningsdepressioner och kan se till att de får hjälp samtidigt som de arbetar för att minska de sociala tabun som finns kring psykisk ohälsa bland nyblivna mammor.
Och vad är det som kan göra dig riktigt arg, Ashish KC?
– Kanske inte arg, men väldigt ledsen blir jag när människor antingen lutar sig tillbaka eller fortsätter att leva i okunskap fastän vi har så stora utmaningar och problem att lösa. Och ofta vet vi dessutom vad som måste göras. Det kräver att vi förenar de olika verktyg som står till buds. Men, så fort det krävs multidisciplinära samarbeten så vips försvinner viljan att investera.
Han menar att SIGTH Fellows programmet är ett bra exempel på hur olika kompetenser och vetenskapliga discipliner förs samman för att hitta lösningar på stora utmaningar.
– Jag tycker att fler som sitter på stora resurser borde se nyttan och vilket stöd det skulle kunna vara för beslutsfattare att ta kloka beslut. Det här borde ske i mycket större skala och även stödjas av regeringar, tycker Ashish KC.
Och vad gör dig glad, Ashish KC?
– Jag hade ett samtal i morse från en person som jobbar ute på fältet om hur liv kan räddas. Genom enkla undervisningsmaterial kan vi konkret hjälpa dem att förbättra vården för födande kvinnor och nyfödda. När allt kommer omkring, man kan ha hur mycket resurser som helst, men den största tillfredsställelsen finns i att nå fram med kunskap till barnmorskor om hur nyfödda människors liv kan räddas med enkla medel, säger Ashish KC.
– Ja, och så alla samtal med min fru om hur vi ska bidra till en mer jämlik värld, och när jag lyckas berätta för mina döttrar vad jag gör om dagarna så att även de förstår. Det gör mig riktigt glad.
Kort om:
Med dr Ahish KC, 39 år, uppvuxen i Katmandu
Mottagare av SIGHT Award 2021. Juryns motivering: ” För sitt målmedvetna forsknings- och implementeringsarbete syftande till att hos barn och mödrar i låg- och medelinkomstländer minska risken för skador och öka möjligheten att överleva vid förlossningen.”
Familj: Fru som är barnmorska och medforskare sedan 5 år, två döttrar, 5 och 10 år. ”Min största stolthet i livet att vara far till två döttrar.”
På fritiden: Diskuterar med min fru om vetenskap och jämlikhet utifrån att vi kommer från en bakgrund där det inte betonas. Läser gärna böcker om historia för att förstå framtiden. Är förtjust i Hans Roslings böcker och hans etiska kompass.
Förebild: Min mentor, professor emeritus Uwe Ewald, beundrar jag stort som kollega och människa. Jag kan alltid vända mig till honom, han ger mig inte alltid råd, men han får mig att reflektera.
Arbetar som: docent på institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Uppsala universitet. Han har arbetat med flera olika interventioner för att förbättra det omedelbara omhändertagandet av dessa nyfödda barn, vilket lett till bättre hälsa och överlevnad. Efter sin disputation 2016 har Ashish KC etablerat ett forskningsinstitut i sitt hemland Nepal och byggt ett brett internationellt nätverk. Hans studier om hur kvaliteten i mödra- och barnhälsovården i resurssvaga miljöer belönades tidigare i år med Uppsala universitets Oscarspris
Ashish KC är en av 11 forskare SIGHT Fellows Programmet 2021–2023.
SIGHT Award 2021:
Priset som grundades med stöd från Familjen Einhorns stiftelse 2017 delas ut den 25 november under studenteventet Global Health Night & SIGHT Award 2021 vid KTH i Stockholm.
I samband med prisutdelningen hålls ett seminarium för studenter med en paneldiskussion om teknologi som en möjlig god kraft för planetär hälsa.
