Av Ulrica Segersten • Porträtt: Uppsala Universitet
Professor Andreas Mårtensson vid Uppsala universitet (International Maternal and Child Health (IMCH), var den första global hälsa-forskaren som fick ta emot Einhorn SIGHT Award 2017. Melinda Gates var på plats på Kungl. Vetenskapsakademien. Det var ur hennes hand diplomet och 100 000 kronor överräcktes till Andreas, under överseende av Familjen Einhornstiftelsens och prisets grundare professor Stefan Einhorn (läs intervju med honom här).
– Det är viktigare än man tror för en forskare att det ämne man fördjupat sig både uppskattas och får synlighet utanför forskarteamet. Det är ju framför allt ett teamarbete det handlar om, och i global hälsa alltid tvärdisciplinära och oftast multinationella team, säger Andreas Mårtensson fem år senare.
Tacksamheten och glädjen över att ha mottagit Einhorn SIGHT Award sitter i.
Malariaforskningen som fortfarande står i fokus för Andreas Mårtensson och hans team, många på plats i Östafrika, fick behövlig uppmärksamhet. Andreas kallar sig själv för en enkel forskare. I bemärkelsen att han inte arbetar med att ta fram nya läkemedel mot malaria, utan fokuserar snarare på att använda befintliga läkemedel och system så effektivt och med så bra långtidsverkan som möjligt. Att hitta sätt att motverka resistensutveckling mot dagens malarialäkemedel står också högt i kurs.
Malaria ingår i det som kallas tropikmedicinska sjukdomar, det vill säga parasit- och bakterieinfektioner som i första hand drabbar de allra fattigaste i världen, de flesta i Afrika söder om Sahara. Malaria är de fattigas sjukdom.
Världshälsotoppmötet i Berlin inleddes samma dag intervjun äger rum. WHO:s generalsekreterare Tedros Adhanom Ghebreyesus sade i sitt inledningstal att nu behöver global hälsa tas till en ny nivå genom en ny pandemiöverenskommelse motsvarande Icke-spridningsavtaletav kärnvapen (NPT). Men han lyfte också ”de bortglömda” tropikmedicinska sjukdomarna och att mer resurser behöver gå till förebyggande hälsovård. ”Hälsa börjar i hemmen, i skolor och på arbetsplatser”, sade han.
– Jag håller verkligen med. Den kurativa hälso- och sjukvården överskattar ofta sin egen betydelse för global hälsa, säger Andreas.
Cirka en halv miljon barn, de flesta under fem år, dör fortfarande varje år i malaria, gör att den annars lugna och till synes godmodiga Andreas blir riktigt arg.
– Att vi tillåter att detta händer hänger ihop med att det i första hand är fattiga som drabbas. De förebyggande åtgärderna är inte så komplicerade och det finns läkemedel. Ändå bevittnar vi – och tillåter – en global hälsokatastrof.
Barn och död borde inte få förekomma i samma mening. Både Andreas Mårtensson och Bill Gates har som mål och förhoppning att malaria ska vara utrotat till 2050. Med tanke på risken för resistens mot myggbekämpningsmedel och läkemedel mot malaria är det angeläget att målet uppfylls. Enligt senaste World Malaria Report från 2021 fick 241 miljoner människor malaria och 627 000 av dessa dog i malaria under 2020.
Uppsala universitet och Karolinska institutet i gemensamt initiativ
Andreas Mårtensson leder också ett gemensamt initiativ inom global hälsa, GlobeLife, mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet (KI), tillsammans med professor Cecilia Stålsby Lundborg vid KI.
– Behovet av samarbete vad gäller forskning och undervisning i global hälsa blir allt tydligare, snarare än att skapa konkurrens mellan universiteten, det stärker båda universiteten och därmed Sveriges roll inom global hälsa, säger Andreas Mårtensson.
Personligen tycker Andreas Mårtensson att man egentligen lika gärna kunde kalla global hälsa för hållbar hälsa, eftersom det handlar om hållbarhet.
– Vad man använder för ord är i och för sig inte viktigt. Det är däremot innehållet och att man inser hur tvärvetenskapligt ämnet är till sin natur. Eller borde vara. Vi är dessvärre inte riktigt där än, menar Andreas Mårtensson.
Här menar han att Uppsala universitet har mycket att erbjuda som ett stort universitet att få in discipliner som naturligt inte skulle se kopplingen till hälsa. Utmaningen är att få in bredare perspektiv på hälsa från humaniora, teknik och naturvetenskap, men också från t ex Statens Lantbruksuniversitet som kan komma in med viktiga aspekter från djur- och miljösidan. Hälsofrågor är så komplexa att det inte duger att fortsätta med att forska och jobba i silos, menar han.
– Paradoxen är att ju bredare vi blir i frågan desto större chans har vi att skapa spets. Vi måste bara bli bättre på att skapa de mötesplatserna. Sverige kan och bör bli bättre på detta, och GlobeLife utgör en sådan mötesplats, anser Andreas Mårtensson.
En generationsväxling behövs
Enligt Andreas Mårtensson är Agenda 2030 ett bra verktyg och bas för att uppmuntra det tvärvetenskapliga arbetet.
– Men jag tänker på att det finns någonting bortom 2030 som vi inte får glömma och som kräver att vi ”äldre” forskare inte tar alla positioner på hög nivå och parkerar oss där på ett lättjefullt sätt. Att vi vågar börja titta på vem som ska ta över efter oss. Vi som har nått en bit behöver bli bättre på att hitta tjänster och möjligheter för yngre forskare inom global hälsa. Jag tycker att SIGHT Fellows-programmet är en bra förebild och start för detta, säger Andreas som ingick i första kohorten av SIGHT Fellows-programmet.
– De yngre forskarna behöver upptäcka att global hälsa är attraktivt. Och det tror jag de gör eftersom många av dem är mycket bättre på tvärvetenskapliga samarbeten än forskare traditionellt har varit.
Som den första mottagaren av Einhorn SIGHT Award, vilka tips vill du ge årets pristagare?
– Njut av att få ta emot priset. Det är hedervärt att få det. Och glöm inte att lyfta dina kolleger och uttrycka tacksamhet till hela teamet. Ta vara på att ditt forskningsområde uppmärksammas och använd uppmärksamheten som en språngbräda för att öka förståelsen för vad som behöver göras mer av inom ditt forskningsområde.
Och vilka tips har du till studenter som tycker att global hälsa verkar intressant?
– Så fort du kan, se till att engagera dig i studentorganisationer inom ramen för global hälsa. Det är bra om studenter hittar varandra tidigt i engagemang och kunskapstörst inom global hälsa. Att umgås i sammanhang och samarbete med människor som har för avsikt att bygga en bättre värld tillsammans är inte bara bra för studenter, utan för alla människor.
